hela tiden andas
med känslor, tankar och demoner
det finns hjälp, om man ber om den. jag ber som jag aldrig gjort förr. och lyssnar med mina sönderslitna organ, blodkärl och nerver. man rycker ur alla sladdarna för att få slut på rundgången och kvar finns en ringande tystnad. en ekande tomhet som skallar mellan min kropps alla benknotor och håligheter. jag fyller dem med ljud, ord och kärlek från lisa, jinn, janna, anna, mamma, pappa, jenny, louise, linnea, kim, erik, magnus, maja, elsa, andreas, julia, muhammed och inte minst mig själv. jag skall bära sorgen som en krona på mitt huvud och gå rakt fram, alltid. bara gå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar