om att låtsas mental styrka

det finns dagar när det känns som om jag behöver mer än vad jag har. jag behöver energi, lust, färg, sol, ljus och frihet. inuti är det i stället gråskala, tunga regn och dimma. en tröghet och en tyngd. jag har upptäckt olika kravlösa trix för att förändra, om så bara för små stunder i taget.

1. MASKIN: att bara göra. måste inte tänka, inte känna, inte uppskatta, inte värdera, inte le, inte uttrycka något enda. måste inte gå in under regnen och dränkas heller,
   måste i n g e n t i n g.
2. ÖPPNA DAMMLUCKORNA: att bara ta emot allt det där jag behöver men som jag inte har styrkan eller den mentala närvaron att ta in och använda mig av. det finns knep för detta.
   
   2:1. DUBBELT TRÄNINGSPASS om kvällen; först explosivt danspass för att bli av med lite frustration, sedan yoga. när Christel O går runt i början och slutet av klassen och RÖR vid alla, klämmer i nacken och drar upp och ner med händer som pressar i hårbotten och ansiktet. man ryser och drar ofrivilligt/omedvetet djupa andetag genom näsan som gör att färg, sol och ljus fullkomligen flödar in i kroppen, hämningslöst och ohejdligt. efteråt vet man inte vad som hände. bara att man fick må bra för en stund.
   
   2:2. MUSIK: i stället för att uppskatta saker, tänka och känna, bara spela detta för dig själv (OBS: går mycket mycket bra att kombinera med yogan. ofta är det precis sånt här Christel O spelar för oss under den s.k. avslappningen som faktiskt ger mer energi än gör en trött).

det är oviktigt vad man har och inte har. till exempel är det typiskt nog ofta sol när jag är blå och tung. men det handlar inte om det. det handlar om att gå bakvägen in i hjärtat och öppna låset inifrån och ut, inte att bryta sig in utifrån. Christel O och yoga och träning och musik och toner och hjärndött, ordlöst välbehag - allt det, jag vet verkligen inte hur det tar sig in, men det gör. och klack, låset vrids om och då KANSKE jag kan öppna lite och faktiskt släppa in sol. som funnits där hela tiden men inte varit min. att sluta tänka bara göra är den kanske största grejen jag har kommit på sedan jag lärde mig sjunga.