fredag, mars 16, 2012
hjärndöden del II: varför filmar ingen?
vi gapar, avbryter varandra och svär. varvat med ordlöst samförstånd. vi vandrar malmös gator fram, eller cyklar dem, jag tvingar emma att veva stort med handen och visa åt vilket håll vi skall svänga, som vägledde hon en idiot från helvetet. det gör hon också! vi tycker att våra ordväxlingar är klockrena, odödliga, från yttre rymden och ändå så självklara. och jag undrar, "varför följer inte ett dokumentärfilmteam efter oss jämt och filmar och förevigar? jag fattar inte". vi fattar inte. vi har ingen distans till vår egen förträfflighet utan tror att världen vore en bättre plats om folk finge följa oss på videobloggen hjärndöden och hemligheterna. det får de nu inte. men de får brottstycken ur vårt äktenskapliga tillstånd. som pat skrev till emma, "you two seem very happy together". lyckliga och hjärndöda. vi konstaterade igår, strax efter att filmteamet efterfrågats, att vi är som varsitt fyrverkeri till brud. tillsammans är vi mer som en bomb eller nåt. ett attentat. ni kan kalla oss ATTENTATET.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar