jag har en aura av sherry

ja eftersom vi endast lever en gång osv, då kan man ju lika gärna göra urfåniga saker så ofta man kan. typ nu. och medan jag gör det, lyssnar jag på diamond heart. jag vet att det är för mycket, men det är inte jag som döpt låten och det är inte mitt fel att den låter perfekt för mina hyss och djävulskaper. don't blame me. blame the hippie from LA. öhöhhö.

nå; OM det hade varit en film nu... då hade inte åkrarna utan för bussen varit grågula och träden bara och långtradarna smutsiga. då hade det varit ljusgröna ängar med rådjur, kronhjortar, små sprittiga bäckar och nyutslagna träd. himlen hade gått i silvergrått, ljusblått och haft en fet double rainbow över hela alltet. bussen hade varit en kattbuss och jag hade haft ännu större ögon än jag redan har. mina nedre ögonfransar hade liksom snuddat vid kinderna och för övrigt hade jag haft längre ben och högre klackar också. det har jag nu inte. men jag har en aura av sherry! uppenbarligen. enligt eric i kören.

vi tar det från början. det finns ett pågående battle om vilken stämma som kan ha det festligast på sina extrarep. altarna drack vin på sitt och lade upp en bild, tenorerna kontrade med bubbel... sopranerna planerar att köra vodka på sitt rep (enligt ryktena kommer basarna strejka och gå med i IOGT-NTO). jag känner mig givetvis utanför, jag har ingen stämma längre! jag skrev följande kommentar med en ordväxling med eric som resultat:
"när jag har ensamt dirigentrep kommer det att flöda av whiskey, rödtjut och annan tantdricka. jag tänker fota mig själv liggandes i mina egna spyor, vevandes lite frånvarande till något tutande arr i noteflight. vänta bara."
"sherry borde du dricka, tycker du har en sherry-aura!"
"vad fan betyder det!"
"haha, det passar ditt utseende och din personlighet att hålla i ett glas sherry"
"tänkte du menade att jag ofta luktar som sherry. går runt i en aura av sherry som egentligen är ett odör moln av sprit."
"HAHA, inte riktigt så jag menade."
"jag särstavade! jag HATAR särstavning!!! :O"

efter närmare efterforskningar visar det sig att eric kanske har en poäng. eller så är han helt ute och cyklar. hjälp! på http://sv.wikipedia.org/wiki/Sherry hittar jag bland annat följande:
Tvärtemot vad många föreställer sig, är traditionell sherry torr. De sötare versionerna har uppkommit som ett resultat av efterfrågan från britterna [...]. britterna vet jag inget om, men efterfrågan på söt har jag märkt av ja. Bilden av sherry som en söt dryck är så universell att även många spanjorer har börjat tro att till exempel sherry av oloroso-stil bör vara söt. det bör den inte. Oloroso: torr, fyllig och oftast mörkare än amontillado. amontillado verkar vara bärnstensfärgad och det är jag för fan inte. Intentsiv doft av torkad frukt. va! där har man för att man lade massa hundralappar på paul smith: rose. styrka 18 till 22 procent. jag jobbar på det, ok. som ovan konstaterats finns det mängder av söta varianter. men ingen är som jag, ho ho.

ok see ya, nu ska jag göra jävligt dumma grejer med min lifepartner örtman. hej.