mingelsuccé! =)

asså... tack, TACK, Akademikern, för att ni skriver sånt här och skickar hem till min brevlåda. dessutom hade postnissen slarvat och lagt två brev till grannen i min låda; dessa råkade vara till kronofogden. så otroligt dålig postdag för mig! tur man fick dumpa kronofogdebreven i grannens låda i alla fall. icke desto mindre sitter jag här med denna rosa helvetesruta i knät, tillsammans med en artikel om minglandets konst.

jag älskar inte att träffa nya människor, och jag älskar INTE olika typer av mindsets. inte heller älskar jag uppmaningen "Ta till dig budskapet.".

ANGELI sjöström vill att jag skall försätta mig i nya sammanhang - förmedlat genom ett nästan hotfullt imperativ: "Försätt dig i nya sammanhang! Leta upp tillfällen att mingla, i facket, branschorganisationer, nätverk, genom nyhetsbrev, fritidsintressen, släkt och vänner." angeli vill att jag skall tänka bort alla domedagsprofetior om att det inte är någon idé. hon vill att jag skall "fokusera på något bra i stället". något bra... ok. som att bygga upp en meningsfull relation på kort tid då eller? hon vill också att jag skall tänka långsiktigt genom att följa upp och hålla i kontakterna för att ta mig vidare i "karriären och livet". karriären-och-livet. i samma andetag givetvis för det som inte är arbete och inte ger pengar är inte värt att leva för/av/i.

det fantastiska/helvetiska är att "angeli" (köper inte det namnet) avslutar med orden: "Kanske det allra viktigaste är att vara sig själv, inte göra sig till." jag frågar nyfiket (läs: desperat): när skall världen utanför ens ytterdörr sluta vara ett enda giganstiskt skyltfönster där vi MINGLAR RUNT med reaprislappar runt våra halsar? jag tror helt enkelt inte på strategiskt nätverkande som en överlägsen strategi för att nå framgång i karriären-och-livet. för att tänka bort domedagsprofetian om att mingelsuccé är vägen till meningsfull sysselsättning, gör jag som ANGELI råder mig, fokuserar på "något bra": att ytliga kontakter och social strategi kommer att gå till historien som en pinsam trend i arbetslivet och samhället, tillsammans med fantasin om ändlös tillväxt, LCHF och Melodifestivalen. man kan inte skriva en checklista för effektivt och givande mingel och samtidigt påstå att man skall vara sig själv, det är självmotsägande och hej, "angeli", det är bara dålig argumentation. jag har inget emot att prata om jobb med folk som jag har ett intressant utbyte med. men jag blir djupt misstänksam om folk glider upp jämsides, har blank skjorta och ehhh, är sig själva, samtidigt som de räcker fram ett visitkort... ehhh. och misstänksam mot folk som för fram detta som en generell STRATEGI. jag är så jävla trött på det snacket! nu tänker jag gå och lägga mig. i morgon tänker jag gå till mitt jobb som jag inte har skaffat mig medelst mingelsuccé, nätverkande eller sociala medier. hejdå.