uttryckslängtan

ett ord stulet av tove jansson. om ett behov. om lust. det finns saker att säga. jag vet inte vad som skall ut, men jag kan inte rygga. jag har massor att säga. jag kan inte leva utan det. någonstans har jag hört eller läst att om det finns något du inte kan låta bli att göra, inte kan vara utan, då är det det. om det finns något du fullständigt glömmer bort klockan medan du upptagen i, då är det det du skall göra.

uttryckslängtan. och den är stark. jag växer upp, långsamt... medan jag sitter i mjukisbyxor och tittar på bergsgorillor i uganda (hur magiskt är det inte) rör sig något i mig. jag tänker på ön, på öppna brasan, på säng med tunga filtar ovanpå. där får man sova middag. eller, man får göra något med sitt liv... fan också men det ÄR underbart att sova middag. och läxor, läxor. om sig själv, om sin framtid, om vad som är viktigt. om visioner. vikten av visioner. visioner som är meningen att genomföras. arbete och kärlek. och filosofin när den är som bäst. den tove janssonska. jag har mycket att göra, lära mig. det känns ok, bara jag får sova ordentligt på vägen.