ön ligger längre ut än att obehöriga skulle kunna inkräkta med undrande, tyckande blickar. vatten, rymd och tid mellan dem och oss. här ute går de långa, ljumma vindarna. som vore de penslar fulla av akvarellfärger stryker de mig i håret, över mina fötter och genom mitt trötta huvud som givetvis är fullt av skit. även huvuden fulla av skit behöver pastellfärger och dubbla regnbågar.
hägerstens botaniska spelar. jag förstår inte varifrån för det är ju bara jag och kattfan här. kanske de sitter uppe i tallhuset. det passar jättebra egentligen. den ena har en svandräkt på sig, den andra ser ut som en drake. de har tänt upp med tusen små lampor i grönt, gult och vitt där inne.
jag sitter stilla inne i helly hansen. kvällen tar aldrig slut för jag börjar inte frysa. det alltid då allt tar slut, när man bara, "fan. ok vi går in." jag tänker aldrig gå in. inte den här gången.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar