meningen med livet del II: pappersfåglar under ett träd

om ni känner er underliga på insidan. om ni känner att det värker bakom 1) pannbenet, 2) bröstkorgen, 3) solar plexus, 4) allt ovan. eller, om ni behöver stråkar, mörk bas, neonfärgade synthar och bombastiska trummor för att orka stå i solen utan att blinka. som jag då, för jag blinkar inte. jag blundar helt och hållet, skit i det, sol som sol. jag står stilla och vägrar titta. jag lyssnar på mary onettes: islands. jag är tyvärr dum i huvudet, det är väl inte ni, så jävla typiskt. men ändå...

igår for jag hem från malmö, varför igår, det fattar ingen nu i efterhand. för på redbergslid fanns bara dammråttor, gammal disk och gulnande krukväxter ev. med sköldlöss och en garanterat med spinn. kvar i malmö fanns en som inte heller borde ha varit ensam. vi är båda värdelösa på matematik. annars kanske vi hade kunnat lösa ut x ur ekvationen långledigt + svineri inkl. påskfest där en tårta byggd som ett kors med jesus i mandelmassa på skars upp och åts + den välsignade hjärndöden + jobbig vardag att återkomma till - sällskap - bästis = X. vi är inte begåvade i matematik. jan björklund hade velat stötta oss med extra resurser och varna oss för utanförskapet om vi inte tog emot hjälpen och erkände oss imbecilla. och, när jag skulle "muntra upp" mig själv igår genom att tända värmeljus och se på mad men, tror ni inte att jag jag var på väg att elda upp hela skiten pga reflekterade inte över att en krukväxt hängde över ljusen. jo. suck.

nackspärren är på väg bort, den lever, men är på väg. ungefär som jag då. skönt när kroppen är i synk med resten av existensen. hö hö.

sammanfattning: om ni känner er underliga på insidan, då skall ni sitta i ett stilla vardagsrum el. motsv. gärna ostädat så att dammet snöar upp och ner i ljuset. solkatter på väggarna och skarpa kontraster mellan skuggor och sol bland möblerna som faktiskt ser exakt ut som de i mad men, ha, ni skall gärna ha spökat ut er i en dramatisk loppisklänning, osminkade och fulla av kaffe. ni skall sitta stilla där, och lyssna på skivan med mary onettes. det är oklart om det hjälper eller förvärrar, men det hör liksom inte hit. o, jag glömde, läs om dagmar i GP också, en dam som överlevde titanic. ovanstående är obligatoriskt för alla. ok så nu är ni också dumma i huvudet, grattis. ring en vän.