svulstiga oviktigheter som utmynnar i trivialitetsteorin

av allt som är relativt här i världen, vilket är en del, skall jag nu tala om det kanske mest relativa av allt. det är, och nu har jag även räknat in typiskt avancerade exempel på relativa och lynniga fenomen som sommarvärme, billigt, rainforest alliance-märkning, utanförskap och målfokusering; jag upprepar, det kanske mest relativa av allt, det är jeansstorlekar på monki. jag sitter här och halvkräks i ett par asigt snygga svarta nyinköpta jeans. de är av modellen skinny fit | tight leg | high waist. de gör att jag ser ut som en idiot, en korv, ett kasslerpaket. jag vill kräkas, säger jag! och om några veckor kan jag komplettera med följande:

• ett slappt linne med valfritt rock- och/eller surftryck
• en sån där halsbandsficka folk har hängande på bröstet och som jag inte förstår
• lösögonfransar (varför har tjejer JÄMT på sig det nu för tiden?)
• solbränna
• ring med dödskallar alternativt körsbär på

jag kan då påstå, utan att folk skulle höja på ögonbrynen annat än åt mitt plötsligt försämrade omdöme, att mina byxor är av modellen boyfriend fit. detta idiotiska påhitt. nå, poängen är att byxorna kommer att förslappas och tunnas ut så till den milda grad att jag nog borde vara tacksam över kväljningarna här i den sena eftermiddagen. det är jag nu inte men jag missar aldrig ett tillfälle att höja ett ögonbryn åt... ja vad det nu är. KONSUMTIONSSAMHÄLLET...eller nåt... osv. 

något annat som är relativt är vad som räknas som ett gott arbete. vad är ett bra arbete och hur gör man ett bra arbete. och så vidare. alltså! senaste nytt från konsthallen: jag fick i uppdrag att hitta på "världens sämsta present" till en av annorna som skall sluta sista augusti. det löste jag smidigt genom att inhandla en hysterisk liten tavelram från teneriffa. i den pressade jag in personalen i ett gytter av diverse mer eller mindre förskräckliga bilder i dålig kvalitet. när anna prasslade upp paketet utbrast hon, ordagrant: "åh HERREGUD vad ful". tänk en blåturkos-spräcklig tavelram med späckhuggare, sjöstjärnor, dykare, delfiner samt en skylt där det står TENERIFE. och så konsthallen. (ehh, alltså, jesusapan arbetar inte på konsthallen. men... äh, jag kan inte förklara det. den skulle med.)

vidare under avdelningen konsthallsnytt: det kan nämnas att jag spenderade två dagar förra veckan i ullevis utbildningslokaler tillsammans med ett gäng puckelryggiga tanter från olika typer av äldreboenden och hemtjänster runt om i göteborg. vi var på DATORKURS i personal- och lönesystemet PERSONEC. det var ju som det var. medan de tränade på att bläddra i rullgardinsvyer och klicka med rätt musknapp satt jag och kollade jobbmailen. när vi skulle skapa fiktiva anställda för att lära oss att lägga in dem ordentligt i systemet, då slog tråkslaget till på allvar. jag döpte mina till Apan Bööööö samt Bongobulten. de fick adresserna Kolaglassen 3 respektive Skogen. sedan visades plötsligt allas låtsasanställda på stora skärmen längst fram för att vi skulle träna på bemanningsöversikt. då låg de ju där, bland alla Anna Björk, Petter Petterson och Anna Ek på Ekstigen 1, osv etc m.m. och jag var glad att jag trots allt inte hade skrivit Apan Bajsson som jag först var på väg att göra. de tyckte hur som helst att jag var en hippie för att jag kom från kulturförvaltningen. inte blev det bättre av att jag hade hårknut och läppstift den dagen. nå, det var dag ett av två. under sista dagen höll jag på att krevera och skapade följande i nya paint som ju är galet spexigt jämfört med gamla:

vad lär vi oss av allt detta. vad tar vi med oss ur dagens uppsjö av trivialiteter. ja vi lär oss exempelvis att jeans är för trånga och sen för stora och förhoppningsvis ser man ut som en fotomodell någonstans där emellan. vi lär oss också att konsthallen passar mig precis. vidare konstaterar vi att vi genom dessa triviala små fakta ur mitt silfverbergska liv har fått information om var jag hör hemma, alltså på riktigt, och med det introducerar jag härmed TRIVIALITETSTEORIN, okej: dumma saker gör mig glad. på mitt jobb får jag göra massor av trams. eller, får och får, jag bara gör. och trivs. vad gäller jeansena tänker jag att jag helt enkelt får stå upp. tur att jag nyss upptäckt höj-och-sänk-funktionen på skrivbordet på jobbet. i morgon tänker jag ha smala, snygga, kolsvarta jeans, snygga skor, stor hårknut och dessutom tänker jag gå och käka thailunch med mina öhhh, ladiezzzzz, skitsamma, ni fattar. alltså det skall ätas thaimat, det är kontentan. nu skall jag hålla mun och plocka upp tvätten samt diska ungefär allt som någonsin har stått i ett skåp på redbergslid eftersom denna syssla kraftigt har åsidosatts till förmån för SNICK och SNACK med kock över kall folköl vid mitt köksbord. fattas bara massor av technoaktig dansmusik, a.k.a. uppladdning för attentatets nästa set som går av stapeln i malmö på fredag. hejdå NU håller jag mun.

PS I: jag är hungrig. det är därför jag är hysterisk.

PS II: jag är peppad på grejer. det är därför jag är hysterisk.

PS III: jag har köpt nya snygga jeans SAMT upptäckt att Kiehls finns på åhléns i nordstan, ÄNTLIGEN, och där har jag inhandlat ett dyrt och bra läppbalsam. 
PS IV: kören har just fått jordens sjukaste/ballaste förfrågan. det är DÄRFÖR jag är hysterisk.

PS V: den är inte från Way out west/Luger.