morgon i slottet

ur spelet om oss: karaktärsfast - jag har lätt att motstå frestelser. nå, delvis. han bara, "ibland är du ganska bra på det". ha. jinn: "du bara, 'åh jag skall inte dricka kaffe det är dåligt för magen... ååh gott med kaffe, jag skall bara ha lite', HAHA". nostalgisk - jag lever genom mina minnen. "4 - instämmer helt". jag bara, "nä vänta nu, visst gör jag det men jag lever ju precis lika mycket genom mina fantasier..." lisa: "de filmiska ögonblicken osv." jag: "hur som helst är det uppenbart att jag inte lever i verkligheten". jinn: "DET slår vi fast...". som i somras när vi spelade bara vi tre, de SLOG FAST att jag romantiserar som en besatt, oavsett om något är just romantiskt, eller filmiskt, eller fruktansvärt, eller galet. jag ljuger så att öronen flaxar på mitt huvud, det slår jag ofta fast. kolla här bara:

med en orkester i släptåg ringde vi på jinns och lisas dörr tidigt i morse medan vintermörkret låg tätt kring slottet i sandarna och stjärnorna glittrade ovanför oss (lögn; det var ljust och förmiddag och ingen orkester spelade, men vi ringde på och vi var överraskning!) i pyjamas skred fruarna runt bland frida kahlo-bilder, speglar, tyger och blommor. de bjöd på kaffe och muhammed flög runt så mycket han orkade. d kastade sig skräckslagen snett neråt höger för att undgå en kärvänlig undulat i håret. han satte sig i mitt hår i stället och förstörde min nylagda frisyr genom att tankspritt näbba i luggen. "chilla för fan" fnös jag åt d, medan jag med stor inlevelse ignorerade det faktum att jag själv brukar stå som förstenad när han flaxar runt för att inte visa hur nervös jag blir och därigenom skrämma upp honom så att han flaxar ännu mer och jag blir ännu räddare... jinn fick öppna paket med rosor på och prassla fram en porslinsmuhammed, alldeles blank och fullständigt obehaglig. "JAG ÄLSKAR DEN! jag måste PLACERA den nånstans!" och jag slår fast att slottet är en plats jag tycker om att vara på och aldrig vill lämna, så känner jag varje gång jag klivit innanför dörren och satt mig i soffan.

annan paketöppning, julkonsert i oscar fredriks kyrka igår kväll, samt två iskalla öl på mitt andra hem = sista kvällen i gbg. värt. julen kan komma. vidare konstaterar jag att jag inte pluggar på tåget. varför säger jag alltid att jag skall plugga när jag i stället bloggar/lyssnar på indiekör/gör musik/ser på film. briscoe och hans vänner har ingenting, INGENTING, att säga till mig om internationellt personalarbete för jag kunde inte bry mig mindre. f-word; ett alternativ är att skicka rebusar i whatsapp med d. jag lär mig garanterat mer om livet på det.

en morgon i slottet, en förmiddag på tåget. pallers, the national, neil young och bon iver. allt är väl. (dock har jag lagt till TÅGKAOS i telefonens ordlista, för säkerhets skull, man vet aldrig hur många gånger man kommer behöva skriva det under julens alla resor.)