kärleksbrev till pappa och mamma

för en vecka sedan kom jag på mig själv med att undra om det var min födelsedag eftersom det kändes som om det var min födelsedag. det var det nu inte. men det VAR någonting. varför skulle jag, emma, rebecca, nils, mattias och hans linnea annars råkat ha kaffekalas på innergården och ätit chokladglass med kolasås, jordnötter, silverkulor och djungelfigurer i kristyr?

för tillfället sitter jag fastspänd i ett fåtöljsäte på lyxbussen från malmö. jag lyssnar asigt och nästan desperat högt på min spellista från dj-sessionen igår, för att försöka filtrera bort ett kiddo som sitter bakom mig och läser nån jävla smurfhistoria mycket högt för sin bror som sitter TVÅ säten bak. uppstressad av detta samt tagen av en hisnande facebook-happening har jag nu bland annat olof dreijer, en jazzanova-remix, jean michel jarre, hot chip, james holden & julie thompson samt ellen allien dunkandes innanför pannbenet. vi tar det i rätt ordning (rätt ordning = chockterapeutisk ordning):

för en vecka sedan inträffade alltså följande (byter nu tempus för effektens skull):

min pappa skickade ett sms. jag blev givetvis oerhört orolig. särskilt när han försökte lugna mig. (kuriosa: en gång när pappa, jenny och jag försökte synka oss på sthlms central, skrev han snabbt och stressat ett sms av typen "jag är vid spottkoppen om 5" och skulle avsluta med ett PUSS men råkade skriva PUFF. sedan den dagen skriver vi alltid puff till varandra...) med en klump i magen travade jag iväg på loppis i bellevue tillsammans med emma och rebecca. kl 13 satt jag i en diarréfärgad skinnsoffa på källarplan inne på ebbes hörna. misstänksam som jag aldrig varit förut slog jag numret. emma fotade mig för övrigt i precis den stunden.

"en ny deltagare har lagts till i konferensen."

"en ny deltagare har lagts till i konferensen."

"va! hallå! vad gäller saken?" ok syrran var med, så mycket fattade jag. sen hörde jag pappas röst, sådär finurlig och full i fan som endast han kan låta, och särskilt när han har NEWS. "vet ni vem som mer är med då? hör ni vem det är?" och jag bara, "ehh, va... ÄR DET MORSAN?!?" (som jag kallar henne ibland av pur ironi/mammakärlek.) "vad fan GÄLLER saken?!" hörde mamma flabba i bakgrunden. och så pappa, "ja alltså... vi hänger den här helgen... berätta du, ingrid." "nej JAG törs inte, berätta du..." ja ni fattar. det var ett jävla liv och ingen hörde vad någon annan sa i denna TELEFONKONFERENS. sen kom det alltså fram att de har blivit ihop igen, efter tjugo år. efter en del gaggande och flåsande och flummande sa jag, "kan vi lägga på nu så jag får ringa upp jenny och skvallra om det här." efteråt ledde rebecca och emma upp mig ur källaren och hem, med omväg om ICA där glassgrejer och lunch införskaffades. jag gick och stirrade rakt fram och sluddrade av förvirring. på denna väg är det. och för en liten stund sedan dök den förändrade relationsstatusen upp på facebook.

nu tycker de säkert att jag sprider privatheter över nätet. och det gör jag ju!

för att använda mitt vanliga flummiga språk då: allt är en film. mamma och pappa, den här är till er: arcade fire: old flame. och samtidigt, tabula rasa. få vara ny i världen. samexistens av kanske underliga fenomen, men, vad fan gör det.

det var inte min födelsedag. men det kändes som om jag fick paket. och jag tänker öppna det långsamt och bestämt.