måndag, februari 27, 2012

vilka vi nu är

den härliga frågan om vem man egentligen är verkar vara en ekvation folk kämpar med livet ut. jag vet inte, men de flesta verkar rätt vilsna tycker jag. jag är djupt misstänksam mot folk som utger sig för att veta vilka de är... jag tänker på en viss typ av människor, som har en viss typ av attityd, som jag får rysningar av... de liksom pratar som om allt egentligen är väldigt enkelt och inget att hetsa upp sig över. de jobbar gärna jättehårt och verkar inte tycka att någonting är irriterande, tröttsamt, slitigt eller rentav tråkigt. om de har dåliga dagar, suckar de bort eländet med ett "tjaa, så är det" eller typ "det är bara att köra på". kopplingen mellan en lätt rationaliserande inställning till livet och en vetskap om vem man är, den är inte hundraprocentig, jag inser detta. fast det retar mig att folk utger sig för att ha saker under kontroll... var lite mänskliga, tänker jag och försöker desperat sluta lyssna. eller den här! folk som "gillar att provocera". JÄVLAR vad jag blir provocerad av den attityden; de har inte nödvändigtvis något att säga och bidrar framför allt inte till konstruktiva diskussioner utan piskar mest upp stämningen och hamnar ofta i en hätsk ordväxling med typ en seminarieledare, eller någon stackare inklämd i ett hörn på en fest... jag själv tycker mycket mycket om att diskutera saker, men när någon tycker mer om att provocera än att diskutera, då panikar jag och bara, "find the happy place, FIND THE HAPPY PLACE...". ofta sammanfaller dessa två personlighetstyper. inte alltid, men relativt ofta. 

för oss som inte vet vilka vi är, och hetsar upp oss när vi blir trötta och uttråkade och ledsna, och inte finner nöje i att sticka hål på folks resonemang bara för att sätta dit dem, återstår ekvationen vem i helvete är jag och vad gäller saken. som tur är finns det ju ledtrådar att hämta. en gång i min sommarstuga fick jag en sådan ledtråd. jag stod och borstade tänderna och började av någon anledning tänka på prutt och fis. då började jag skratta för mig själv, och sen såg jag mig själv liksom utifrån och tänkte, "okej... jag är alltså en typ som står och skrattar helt ensam bara för att hon TÄNKER på prutt och fis... ehhh". det är ju inte allt jag är, det var en fånig pusselbit. tusen bitar senare, här sitter jag och anstränger mig för att inte leta efter enkla svar på svåra frågor. det måste räcka med en idiotisk ledtråd i taget. det är en konst att leva ett fragmenterat liv, enligt Barbara Czarniawska, och det är väl det enda användbara jag fått ut av henne hittills. (tentar av en larvig bok av denna dam om en vecka.) idag fick jag en till ledtråd, jag satt och kollade igenom min ordlista av egenhändigt inlagda ord i telefonen och blev så intresserad att jag missade stockholmsgatan och råkade åka tre hållplatser för långt. den säger kanske något? feel free to judge. och se om ni hittar er själva via namn, smeknamn eller associationer...! jag tycker man kan utläsa väldigt mycket från det här. men när, och VARFÖR, har jag lagt in ordet "snopp-banan"? som tur är får man INTE reda på vem jag är genom att läsa det här. men det är festliga ledtrådar! (här kommer hissmusik inför läsningen: den jag är just nu, sagt i toner.)

A
a-kassan, adda, addat, aj, aka, akutdejt, alkad, Anna, Annedalskyrkan, Anni, antikrundan, app, arr, arret, asbra, asig, asigt, asmycket, autokorr, autokorrigering, avboka, avloppet, avokado
B
bah, bajsa, bajsat, bakat, bakfull, bakfylleångest, bakis, basarna, beats, bebe, been, bena, bibblan, big, biobiljetter, Bistro, bitch, bitchig, bitti,  bju, bla, black, blodsockerfall, blogg, blogga, bloggat, bläck, blää, blödig, bokad, bolla, boo, Brunnsparken, brö, bröta, bullshit, bunke, bös, bööö
C
casual, cigg, comin', cpar, cranky, cred, crossing, csn, cv
D
d'oh, dammsuga, dance, darling, date, deal, dealen, dejt, deppig, didn't, dirigerandet, diskat, djove, doppa, dreglar, dumpad, dumpat, duschat, DV, däckade, däringa, dåså
E
e-ämnen, Ecki, efterbliven, egoboost, ehh, ekande, Essén, ever
F
faan, fan, fancy, far, fart, fatso, fejan, fejk, feministiskt, fetaost, fik, fikan, fikat, fiket, fingers, fisa, fjantar, fjantig, flata, flippa, flummig, fläckapa, fläng, folle, fon, fonen, fortf, fota, fotade, fotar, fredagsmys, fuck, fucking, funka, fånar, fånig, förför
G
gapa, Gbg, gettho, GIK, girl, glasunderlägg, glo, glögg, golli, googla, gorgeous, GP, grabbig, grabbigt, grejs, grupparbete, Gva, gymma, gymmet, gött, göött
H
Hagabion, Hagakyrkan, hakat, hallon, halvbra, handburgare, handelsidiot, harvar, hbtq, health, heart, heels, heh, hell, helvete, hemtenta, hittepå, hockeyfrilla, holla, hood, hooka, hookar, HR, hurts, huvet, hysta, hä, hähä, hängig, hängpattar, hånglas, hårfärg, hårspray, höh, hörlurar, hörrö
I
I'm, indoor, inhandla, inkorrekt, inner, int, interneta, it's
J
jahaa, je, Jinn, julmust, Järntorget, jättedåligt, jättefin, jättefint, jättelänge, jättemycket, jättemysigt, jättetrevligt, jävla, jävlar, jävlig
K
kaffa, kaffakopp, kass, kattunge, kexet, kila, kinkig, klasskompis, klipsk, klockren, klädor, Knife, know, knulla, knäppt, knö, koko, komt, konstporr, korsord, krisar, krisat, krokarna, Krokodilen, krya, KTB, kuk, kurar, kurslitteratur, käkar, kåt, körmöte, körspelning, körstuff
L
laddaren, lajbans, leja, lime, Linnet, lipa, lipade, lipar, lipat, litegrann, ljudlös, Loftet, loj, Lollo, loppis, loppisen, LP, lurarna, lus, lussebulle, lynnig, läkartid
M
macka, mag-gitarr, magkatarr, magras, maila, mailat, Majorna, malmöbästis, mam, marmelad, mascara, matlåda, me-time, meditera, melon, mixar, mjukisbyxer, mmm, model, mordstan, morgonkaffe, morrade, motherfucker, motsv, mumin, månadskort, mårra, mårran, möblera
N
nackspärr, nagellack, namnsdag, nanna, nannar, nattvagn, naturfilm, nedladdning, need, neurotisk, nice, nom, nonexistent, Nordstan, noret, now, nudlar, nähä, nää, näää, nörd
O
off, oförskämd, ointelligent, Olskroken, OMG, onani, one, opeppad, opeppen, osocial, ostbågar, osynk, ouppfostrad, outa, outfit, ovärt
P
P1, paj, pajas, Palpitation, pannkakor, panta, papp, pappelapp, pattar, paxat, peace, peaches, pepp, peppad, peppande, pepparkaka, peppen, petat, pics, pik, pimpa, platoniskt, pluggandet, pluggat, plugget, popcorn, prestationsångest, primaboy, pudra, puff, purjolök, Pustervik, puttrar, pyssel, pytte, pytteliten, påklädd
Q
quiz
R
radiotystnad, raggsockor, raring, rastlös, Reb, Rebecca, rebus, Redbergsplatsen, repar, repet, representabel, revival, right, risig, risigt, rostbrö, rufsigt, rumpa, runka, rävbebi, rävgryt, rävunge, röven, rövin
S
sabbar, saknig, Saluhallen, samkväm, Sandarna, saol, satan, satans, SATC, sayin', see, sektpepp, share, shift, shit, shoppa, sick, Silfverberg, sinnessjukt, sket, skit, skita, skitbra, skiten, skiter, skitit, skitmycket, skitsamma, skitsnygg, skobbar, skoldag, skolkar, skrutt, skruttig, skrynkel, skrynklaren, skvallrar, skypa, sladda, Slas, slaviskt, slurk, smsa, smsade, smset, snipöga, snipögon, snopp-banan, snoret, snott, sockerkaka, sockret, some, sopran, sopraner, sovel, sovmorgon, spex, spirit, spytt, spårvagnen, statement, stays, sthlms, Stigbergstorget, stompig, storsint, strumpbyxor, Strömmensberg, stuff, stämrep, stöket, svartklubb, svengelska, svennigt, svtplay, svårfångad, synka, syrran, sällskapssjuk, sötnos
T
tafsar, tantan, tanten, tantor, tenorer, tentaplugg, terapisession, thaimat, there, these, this, Thobis, ticka, tight, tillskansa, tjaba, tjaj, tjut, Tobbe, tofsar, top, TP, traggla, trevlighet, trip, trix, trollade, träningsgrejer, tråkslag, tuben, tuta, tvärbana, tvättat, tvätten, tvättid, tågkaos, tårdrypande, tönt, töntig
U
ullegulle, undanbedes, underbyxor, uppfuckat, uppsats-stuff, urk, urp, utopisk, utväxten
V
vafan, Valand, Vasaplatsen, veg, verklighetsflykt, vesen, vissen, visset, vov, vulgo, vulgär, våfflor, våp
W
waa, we, wf, whaat wordfeud, work
X
Y
y'all, yatzy, yet, yoga, yoghurt, your
Ä
äckligaste, älga, änna
Å
åhå, åsna, ååh
Ä
Ö
ögonfransar, öh, ölar, ölmöte, ölsugen, Örtman, överstökat

söndag, februari 26, 2012

någon typ av jättebra tillstånd, eller, minnen från styrsö

det är sommar på styrsö och vi promenerar över ön. det är otroligt varmt, sol över våra axlar och vi längtar efter kall saft och kall folköl. det får vi också, senare. vi hittar det vackraste huset, okej kanske inte det vackraste men det som kören skall bo i för alltid. en gång på kontikis ölbingo satt vi och fantiserade om ett stort hus för kören att bo i, för vi kunde ju inte vara utan varandra, hur skulle det se ut. och vi hittade det på styrsö. det stod till och med en stor ek bredvid som sträckte sina grenar upp till översta våningen och rummet på gaveln där jag skulle få bo. vi stod stilla och fick värk i hjärtat av vetskapen om att en fantasi är en fantasi och att det var dags att fortsätta promenaden. nå, vi satt sedan på rad med benen dinglande över kanten på en brygga, vi drack medhavt kaffe och åt sockrade saker vi köpt med oss från kafé. solen var obönhörlig på ett fantastiskt sätt, jag som hatar när det är för varmt, men med havsbris och underbart sällskap och fladdrande klänning... jag var såld och det där minnet är kristallklart fortfarande. när eftermiddagen blev sen lade vi oss på en filt med glass och kall folköl. elsa badade, det gör hon alltid. vi ville aldrig fara hem. på båten tillbaka mot gbg försjönk vi i vemod. det är så typiskt; inte fan kan man hantera en perfekt sommardag utan självklart skall man bli blödig och sentimental. så är det när ens hjärta är gjort av spunnet socker. hö hö. okej när är det sommar igen? men, såhär låter i alla fall ovanstående minnen från styrsö.

nu till de goda nyheterna! om ni frågar mig ifall vi skall hitta på nåt nu när det blir mars och trots allt vår fast man inte tror att det är möjligt, då kommer jag att svara ja tack. grattis till alla er som går runt med en stark men inte tillräckligt välartikulerad känsla av att ni tycker om mig och eventuellt älskar mig, men att vi ses för sällan, nu har ni chansen. ask me out - I'll say yes; och faktum är att det finns hundratals saker vi kan hitta på. jag är jätterolig att vara med oftast, och är bra på att lyssna när ni har dåliga dagar. det är det som är så fint med mig. och så är jag ödmjuk och anspråkslös också. alla vinner! ring mig. alternativt, jag kommer att ringa er, var så säkra. och då skall ni svara ja tack.

när den där våren kommer, då skall ni få se på fan. dvs. allt kommer bli bra, jag ska bara fixa lite grejer först. jag har en lista på tusen saker som borde skruvas åt, lösgöras, repareras, upplösas, förankras och elimineras. den listan sitter upptejpad på insidan av mina ögonlock så jag ser den tydligt varje gång jag försöker slappna av och blunda, smart va. eller? varför beter vi oss som vetenskapsmän, när de flesta av oss varken forskar på stamceller eller försöker omkullkasta relativitetsprincipen eller uttalar oss om nya rön i den vetenskapliga tidskriften SCIENCE...? varför tror jag att allt blir bra om jag bockar av min lista på allt som är fel med mig och mitt liv? jag menar alltså att vi resonerar och problematiserar kring det mesta i vår värld, men ändå har vi en underligt sentimental relation till kausalitetsprincipen, som om just den skulle vara tillämplig i våra kaotiska men meningsskapande vardagliga aktiviteter. det är den kanske, men vi missbrukar den och använder den i fel situationer tror jag.

en man som föreläste för oss om organisationsförändring pekade på detta (detta = kausalitetsfixeringen) och jag tyckte att han såg rakt in i mig och lade en hand på mitt trötta huvud osv. för han uttryckte sig ungefär såhär, att vi lever i en föreställning om att bara vi diagnostiserar och fixar till allt som är fel i en organisation, eller ett damhuvud för all del, då kommer det att uppstå "någon typ av jättebra tillstånd". jag älskade de där orden, för det ÄR ju precis så. vi kan alltså lista etthundra saker vi hatar och är frustrerade över och känner oss stressade av och önskar vore annorlunda OSV. och vi har känslan av att bara vi grejar det, då blir allt bra. vi kommer att uppgå i någon typ av jättebra tillstånd, vi vet inte vad det innebär eller hur det kommer att se ut, men när vi har bockat av alla problem är det bara att köra... jag är måttligt bra på att formulera klara visioner över hur jag VILL ha saker, hur jag vill vara, vad jag vill göra och vart jag vill komma. och jag tror att detta är mycket vanligt. vi önskar oss någon typ av jättebra tillstånd och vägen dit går ut på att sopa igen spåren efter alla våra misstag, snedsteg, nederlag och besvikelser. som om det fanns ett kausalt samband mellan dessa och vägen framåt. nu skall ni inte missförstå mig; jag är utled på allt tjat om målfokusering och självdisciplin. "OM du har ett tydligt mål SÅ kommer du att lyckas" och jag sätter händerna över öronen för jag orkar inte höra mer om robotifieringen av människor. vi är irrationella, sökande, hopplösa, naiva och går icke att programmera till att åstadkomma prestationer. jag tror således inte på kausalitet i detta avseende heller. däremot tror jag på visioner. mål är farliga saker. man halkar lätt in på området krav i stället, men en vision skadar nog inte. när vi konkretiserar det där jättebra tillståndet vi hoppas på, till visionära bilder av hur vi vill ha livet/dagen/söndagsförmiddagen, får vi inte mer mod att välja bra saker då... icke att förväxla med mål och kausalitet alltså. en vision ger energi, pepp, eventuellt mod då, och jag vet inte, värme. det tror jag att vi behöver! då är det roligt att välja det som är bra för oss och som för oss i riktning mot de där visionerna.

men jag menar, det krävs nog mod för att våga formulera visioner. tänk om vi inte når dit? det ger väl en falsk känsla av trygghet att diagnostisera fel och misstag i tron att själva diagnoserna är biljetter till någon typ av jättebra tillstånd. likaså lugnar det oss att tänka på mål uppdelat i tidsbestämda delmål. också en biljett? eller tvångskvantifiering för att slippa riskera att göra nya misstag och halka till? jag tror på: mer visioner, mindre mål, mer kärlek, mindre krav, mer värme, mindre matematik, mer energi, mindre piskor. då blir det nog roligt att ta sig någonstans... arbete och kärlek, som tove jansson sa.

galen kattunge som julia vaktar åt en kompis. där var det bara energi, galenskap och pepp. inga krav och framför allt inget mål. den bara körde. 

torsdag, februari 23, 2012

prinsessan

en gång fanns det en prinsessa som kom fram ur magen på en tjej som också var prinsessa men en rätt gammal prinsessa. den nya prinsessan skulle bli kallad ängel, sötnos, your highness och rosenknopp; hon skulle få lockigt, ljust hår och röra sig i slow motion mellan slottets alla salar, i softat ljus och med volangkjolarna dansande runt henne. allt skulle vara som på en suddig polaroid i urblekta regnbågsfärger. i och för sig var det här helt orimliga förväntningar men det hörde inte till saken, det viktiga var att hon skulle bli förskräckligt vacker och bortskämd och alltid röra sig i softad slow motion. de skulle mata henne med glaserade kakor och spunnet socker. hon skulle ha en vit kanin vid namn lord byron, en kanin som följde henne vart hon gick. det gjorde den inte. fotograferna log ändå och knäppte bild efter bild i tilt-shift.

prinsessan utvecklade en lynnig personlighet och vägrade springa i slow motion. det var mycket frustrerande för den gamla prinsessan och hennes man bonden och framför allt för svensk damtidning som mer än något annat ville placera ungen på piedestal under rubriker som BABYLYCKAN, "HON ÄR EN ÄNGEL" samt SAGOSESSAN DANSAR MED SIN VITA KANIN - EXKLUSIVA BILDER FRÅN HAGA SLOTT. hon döpte sin vita kanin till BULTEN och den följde henne inte överallt. de brydde sig egentligen inte alls mycket om varandra, var och en gjorde sitt. de nickade åt varandra i förbifarten och slogs ibland av ren vänskaplighet. men oskiljaktiga var de inte. tidningarna ljuger, det lärde sig prinsessan fort. vidare kan man säga att prinsessan vägrade vara liten, lockig och söt. hon växte upp fort som fan, tog körkort och började röka. hon körde en blank, svart bil längs österlens vidsträckta landskap, pekade finger åt alla hon hann med och spelade sinead o'connor: mandinka så högt hon kunde i bilen. typ som sinead o'connor såg prinsessan ut, ingen föds på riktigt med lockigt, ljust hår. hon var således skitsnygg. en gång ringde hennes morfar på mobilen och bad henne komma hem och uppföra sig. snälla älskade prinsessa, min rosenkrokan, min käraste lilla skrutt, kan du inte komma hem och skratta i slow motion, de väntar på dig. "prinsessa kan du vara själv, gubbjävel", konstaterade hans barnbarn och lade helt sonika på luren. sen spelade hon PITT i wordfeud till sin mormor och körde vidare på de långa ändlösa österlenska vägarna. alltså sagan fortsätter, men ni fattar ju att det inte riktigt blev som de tänkte sig. så går det! 

måndag, februari 20, 2012

jag ser ljus

självförvållat? oklart. delvis. antagligen. förtjänt? nä... icke desto mindre I: "detta är alltså vad vi har att vänta oss: fruktansvärda magplågor. förlåt! jag har att vänta mig: magplågor." (slas, ur dråp i hastigt mod.) ok. och icke desto mindre II: ljust 2012 är ljust fortfarande, på obestämd tid! jag har massor av bevis och inget kan hindra mig.
till exempel: göteborgs indiekör i annedalskyrkan 24 mars. det ekar där! vi ekar. vi sjunger arcade fire, jónsi, radiohead, austra, alicia keys, the knife. det ekar. vi har gåshud när vi sjunger och det kommer skälva under kyrkans valv och under era ögonlock.
vidare: ok resten är hemligt men om ni hänger med mig så får ni väl veta eller nåt.

jag vill starta ett band.

apropå magplågorna; vad annars ska vi göra än att hänga med varandra. det är dags för donsögatan, det är dags för nobelvägen, det är dags för den där nya gatan på hisingen som jag inte hälsat på än, det är dags för gibraltargatan och det är alltid dags för hagabionhuset fyra trappor upp. vad ska vi annars göra, ungefär. hör av er om ni vill starta band med mig. jag har en vision, typ.

jag är tolv år. jag gillar pangpang och eld och blixtar, jag gillar orealistiskt våld och osannolika tyngdlagsexperiment. de klättrar på hus, skjuter varandra i småbitar, jagar väskor med viktiga koder och alla är rädda för kommunisterna. ok... [ett höjt ögonbryn] de har snabba bilar, iphones som visar var fienden är och de ser ut som rockstjärnor hela tiden. de har i princip asigt snygga kroppar men tom cruise har ärligt talat lite hängpattar nu fast vad gör det. måndagsdejt med mina pojkvänner kim och erik är lika med mission impossible VI; varför i helvete inte ungefär. och vi älskar det!

torsdag, februari 09, 2012

råd till män

Jaha, hej alla glada! Välkomna till min Soliga och busiga Blogg, peace-tecken, här skriver jag om allt mellan himmel och jord, skojigt och ledsamt, tokigt och vardagligt, kort sagt om ALLT som inte handlar om typ politik, krig, djurförsök, blodpudding, mobbare, kemilektioner och min jobbiga brorsa. Jag är en Tjej på x jordsnurr som älskar hästar, att resa, Melodifestivalen och min katt Mizty.

nå. här följer en lista över top 3 idiotiska saker jag har hittat i kurslitteraturen till personalvetarprogrammet under de senaste tre åren, litteratur godkänd av "Göteborgs universitet":
3. i psykologiboken Kris och utveckling av den gamla gubbmurklan Johan Cullberg finnes följande, här i innehållsmässigt dock ej ordagrant korrekt återgivning: vi vet fortfarande inte varför vissa människor blir homosexuella. men vi vet att man inte skall försöka ändra på sin sexualitet, och vi vet att det inte är en sjukdom. (ja nu vet vi! och vi har undrat länge! skönt att ha ett bra ställe att referera till OM frågan skulle komma på tentan. "Är homosexualitet en sjukdom, och har du som personalvetare i så fall ett ansvar för att starta en rehabiliteringsutredning kring medarbetaren för en snabb återgång i arbete?" "NEJ! nu står det utom allt rimligt tvivel. inga åtgärder behövs. men prata gärna om det på fikarasten. Cullberg 200X s. xx)

2. i samma kapitel, i samma bok, framgår det att det är vanligt att flickor upplever häftiga förälskelser i sina VÄNINNOR under de yngre tonåren. det förekommer också att pojkar får för sig att de har känslor för andra pojkar eller vuxna av samma kön, men detta brukar vara övergående. (det var ju också väldigt skönt att höra, så att man vet vad som är normalt för barn i yngre tonåren och framför allt för vad som väntar dem i den skrämmande vuxenvärlden. räcker det inte med att de skall slungas ut i ett kallt, individualistiskt, nyttofokuserat, främlings- och kollektivfientligt samhälle där folk jobbar i hemtjänsten tills de fyller 75? skall de dessutom ha det överhängande hotet om att bli HOMOSEXUELLA, lord have mercy?!)

1. nu senast inför tentan i ledarskap, hittar jag följande i boken Ledarskap - personen, reflektionen, samtalet av Christine Blomquist och Pia Röding: RÅD TILL KVINNOR, angående hur man gör karriär. detta återfinns i kapitlet som handlar om "genus och ledarskap", tätt följt av listan RÅD TILL FÖRETAG. listan som riktar sig till "kvinnor" uppmanar oss bland annat att välja rätt bransch/företag, söka oss till unga expansiva företag, välja jobb med mätbara, objektiva resultat, inte vara rädda för att sälja oss själva och marknadsföra våra prestationer samt välja rätt chef. (stort tack till Monica Renstig som uppenbarligen gärna delar med sig av sina tips till kvinnor. KVINNOR står nämligen med nyckeln i handen - lås upp dörren till maktens korridorer! samla er, sluta tyck synd om er själva! IT'S UP TO YOU LADIEZZZZZ! välj jobb med mätbara, objektiva resultat, då kan ingen ta ifrån er prestationerna! vi kvinnor är jätteglada, verkligen, för dessa matnyttiga tips. VI kan knappt vänta tills vi slår sönder glastaket med hjälp av monica renstigs väg till toppen. vi kvinnor tyckte att kapitlet var hemskt intressant, det är alltid kul när författarna slänger in lite kvinnofrågor i en bok som i övrigt uppenbarligen handlar om manliga angelägenheter, dvs. ledarskap som en manlig angelägenhet. hur ska jag annars tolka det när mäns överrepresentation på chefspositioner behandlas separat i ett kort kapitel som då till råga på allt avslutas med en nätt liten checklista TILL KVINNOR? tack christine, pia och monica för att ni vill att vi skall vara såna där exemplar med SKINN PÅ NÄSAN som nästlar oss förbi problemen och do it ourselves i en mansgrisig värld. det är lugnt, vi siktar på att bli linjechefer - inte stabschefer. genusproblematik och ledarskap är väl en kvinnlig angelägenhet att läsa om, att uppröras över samt att överlista. det är ju vi bra på, listighet. "ensam brud bland kostymkukarna? Lugn! SÅ GÖR DU - tipsen, stegen, råden. 'Använd din kvinnliga list' - Monica Renstig coachar alla rädda tjejer som siktar mot toppen." fint att de har gjort en lista med tydliga punkter att bocka av, så att vi når mätbara, objektiva resultat, dvs. blir chefer. "what's your problem man? jag har följt listan! alltså är jag chef." circle of life. kort sagt, ett fnissigt och roligt tjejkapitel!)

för att få männen att känna sig lite mer inkluderade skulle jag vilja komplettera med listan RÅD TILL MÄN:

  • tyck inte att det är trött med feminism
  • tyck inte att feminister är militanta/emotionella
  • lär dig vad feminism innebär
  • börja använd begreppet
  • orka problematisera
  • tyck inte att kvinnor i chefsposition är "kvinnliga chefer"
  • välj rätt företag/bransch; gamla bolag är ofta mer mansdominerade och värdelösa att jobba i
  • sök dig i stället till unga, expansiva företag; det är högre verklighetsfaktor att jobba på ett företag som anställer människor av fler kön än ett (ju fler könstillhörigheter som finns representerade på företaget, desto roligare att jobba!)
  • välj rätt chef; ser han ut som du? klickar det mellan er? har ni en känsla av ordlöst samförstånd? separera!
  • var inte rädd för att sälja dig själv och marknadsföra dina feministiska prestationer och idéer, dvs. var inte rädd för att koppla ihop slentrianmässiga strukturer och mönster på arbetsplatsen och i samhället med feministiska teorier, för att belysa hur ditt och dina manliga kollegors och vissa av era kvinnliga kollegors beteende bidrar till att reproducera föreställningar om hur "kvinnoproblem" ser ut och vad "kvinnor" borde göra åt "sin" situation.
  • använd konkreta exempel! ta gärna boken Ledarskap - personen, reflektionen, samtalet som typexempel på hur man kan undvika en djupare konfrontation med patriarkala strukturers påverkan på vår uppfattning om vad en chef är, hur en chef ser ut och på vilken nivå problematiken bör bemötas
det är bara att börja bocka av, pojkar. mätbart och objektivt, holla! fy fan vad jag är trött på MÄN, dvs. alla som oavsett könstillhörighet/ålder/politisk åsikt/bekvämlighetsslentrian blandar ihop feminism med kvinnohjälp, quick fixes och pragmatism. hejdå, och tack "universitetet" för inspirationen, peace-tecken.

måndag, februari 06, 2012

det himmelska verket över nyttig kunskap

2012 kommer att bli upplysningens år; året då vi ser oss med nyktra, vänliga och utmanande ögon. vi kommer att sluta kasta grus i ögonen på oss själva, sluta fälla oss krokben och framför allt sluta vara slavar under alltings oundvikligen fragmentaliska natur. själv har jag många gånger slitit mitt hår i förtvivlan över att jag inte kan få saker att hålla ihop och utgöra något meningsfullt helt. det håller inte ihop. men däremot kan det utgöra ett meningsfullt helt; när man slutar knyckla med detaljer och tar ett kliv tillbaka, okej jävligt många kliv tillbaka, jag vet inte, något händer. det är som att hälla ut en låda tusenbitarspussel. vi vänder upp bit efter bit och SER, några går att lägga tillsammans, andra gör det inte. huvudsaken är att vi slutar försöka få alla att sitta ihop för de kommer inte att sitta ihop. (undantaget är här min maniska syster och hennes man som med skräckinjagande lätthet lägger ett tusenbitarspussel över en helg.) jag tänker inte placera mig själv i de gamla vanliga facken för att få pusslet att se ut som bilden på locket. bilden på locket målades av en idiot eller motsvarande, den säger INGENTING. jag har däremot hittat en rad andra festliga fack och kategorier att inspireras av, just to mix it up. 2012 blir ett ljust år! nå, det vet man inte, men här följer en lista över kinas alla djur enligt det himmelska verket över nyttig kunskap:
a) sådana som tillhör kejsaren
b) de som är balsamerade
c) de tama
d) spädgrisar
e) sirener
f) sagodjur
g) bortsprungna hundar
h) sådana som är uppräknade i denna klassificering
i) ursinniga
j) otaliga
k) tecknade med en mycket fin kamelhårspensel
l) etcetera
m) sådana som på långt håll ser ut som flugor

till att börja med väljer jag att presentera mig som en blandning av ett sagodjur, en bortsprungen hund och något som på långt håll ser ut som en fluga. man vet inte var det slutar men en början är en början. ibland är jag givetvis ursinnig också, särskilt när det är för varmt. eller för kallt. då tittar d på mig och bara, "är du arg nu igen." människor behöver etiketter och fack för att förstå sin omvärld och kognitivt bygga upp något meningsfullt helt, okej. MEN vem säger att kategorierna måste komplettera varandra på ett rationellt, dualistiskt, uteslutande, logiskt vis. många säger det, okej. men hur uppfriskande att gå runt och tänka på sig själv som ett sagodjur i stället för en vissen gammal primat! vi är ursinniga, vi är otaliga, vi är tecknade med en mycket fin kamelhårspensel och det kan ingen ta ifrån oss. en dag faller vi under kategorin "de som är balsamerade" men den dagen är mycket långt bort för nu jävlar skall vi leva.

jag skriver dessa rader omtöcknad i feberdimma så man kan ju med rätta undra varifrån detta hopp om livet kommer ifrån. skitsamma. jag ljuger så att öronen flaxar på mitt huvud, så det kan vara lögn, hittepå eller rentav sant. jag har inget omdöme och det har jag aldrig utgett mig för att ha heller! jag har alltså en föreställning om att ett ljust 2012 kommer låta såhär:
how to be a total freak
active child: you are all I see
palpitation: repeat/reverse/rebuild
t'pau: china in your hand
the national: conversation 16
explosions in the sky: first breath after coma
the source/candi staton: you got the love
fever ray: dry and dusty
palpitation: one step behind
the drums: down by the water
detektivbyrån: laka-koffa
kraftwerk: neon lights
beach house: take care
tro vad ni vill och i morgon går jag till doktorn.